Snart bara ett minne

Tid, ja vart har den tagit vägen. Tittade nys i kalendern och såg att det är endast 7 dagar kvar tills den lille är beräknad Hjälp! Har varit lite för naiv i mitt tänkande och är det antagligen fortfarande. Nej det är ett bra tag kvar tills han kommer (enligt mig). Tapetsera ska vi göra nu på lördag plus sätta in spjälsängen som har stått så bra nermonterad i föräldrarnas förråd Nej ingenting är färdigt och han kan komma när som. Har visserligen handlat allt (tror jag) men ingenting är uppe. Om sju dagar så kan jag vara en mamma. den känslan är skrämmande men samtidigt helt underbar. Har gått och burit på det här lilla livet i 9 månader och snart är allt över. Nio månaders väntan. Nä nu när man sitter här så går det knappt att föreställa sig. Man har blivit så van vid den stora magen och kan inte se mig själv utan den. Att man faktiskt har varit smal en gång i tiden är nu bara ett ut suddat minne.

Mammas trollunge

Älsklingen sover sött mot magen efter en tuff arbetsdag. Just nu sitter jag uppe för jag har så svårt att sova. Pojken jobbar natt vilket gör det hela lite svårare. Att sova utan honom hör till ovanligheten då han nyss börjat jobba skift. Tänker alltid att min lilla trollunge ska få för sig att komma till världen precis när han jobbar. Men han är juh ledig var tredje dag så jag håller tummarna att lillen ska tajma in på det:).
Annars i dag så var det 60 års firande och fotboll. Måste juh kolla när sverige spelar, kanske lite för pojkens skull oxå men vad gör man inte för kärleken?

Nära??

Humörsvängningar börjar att komma tillbaka. På bara några dagar känns det som om man har kommit tillbaka till graviditetens början. Gråter, blir irriterad och arg för ingenting. Pojken har det nog ganska tufft just nu.

 Nää fast att det bara är typ 2 veckor kvar så känns det som en evighet. Är nog lite naiv oxå, känns som att jag har all tid i världen. Tror inte jag egentligen förstår hur nära det är. Men min lilla grabb kommer när han är redo :) 

sommar

Man vet att det är sommar när det blåser varmt. När man kan gå i kjol och linne och fortfarande känna sig varm. När det är 30 grader i poolen hemma hos föräldrarna. När man kan frossa i sig röda gubbar:) som dessutom innehåller mängder utav järn som jag faktisk behöver en hel del av. Känns som att det inte kan bli bättre. Nja lillen kommer ju iof snart så då antar jag att hela tillvaron inte bara förändrs utan förbättras oxå:).
Men efter att ha varit gravid i lite mer än 8 månader så börjar jag faktiskt att tröttna på det lite. Känns lite elakt att säga så men jag vill juh ha min lilla bebis hos mig, få krama och pussa på det lilla livet. Jag är trött på den eviga halsbrännan, ömande revben och svullna vader/fötter. Plus en massa andra "trevligheter" som tyvärr tillkommer. Nä min lila 3 kilos bebis får mer än gärna komma tillvärlden snart.

En månad kvar

I dag är det den 2 juni och från ingenstans så är det precis en månad kvar tills min lilla prins kommer till världen. ska faktiskt bli skönt att ha revbenen och dylikt för sig själv. för lillen börjar ta en hel del plats nu. 

Gårdagen var mysig då man fick en heldag med kusinen. Det blev solande i parken, lunch på jensens och som efterätt blev det varisin isande frapino som vi gick och sörplade på i värmen. sen blev det till att begesig hemåt. kröp upp i soffa och frossade lite godis till en hel knäpp film (Good Luck Chuck). livet är rätt bra ibland spec när man kan frossa i sig massa härligheter :)